Tjäle stoppar inte Kari och hans maskin

Isiga vindar, kalla fötter och upplöjd åker. Det kyliga vädret stoppar inte jordvärmeplöjarna Kari och Arthur. Med Karis specialdesignade maskin klarar de jobb i såväl tö som tjäle.

Ett jordvärmejobb kan variera från att gräva ner 300 meter slang till 10 000 meter. Oavsett längd är det enligt Jari alltid viktigt att man har gjort en noggrann energiberäkning för att inte riskera att det blir några problem i form av exempelvis permafrost. Foto: Micaela Nordberg

– Det är en Schaeff minigrävare utrustad med en speciell bom och krok, designad för att plöja och gräva ner jordvärmeslang, säger Kari Peltola ägare till företaget Mark- och sjövärmebolaget.
Maskinen gräver inte som en traditionell grävmaskin utan tar sig fram med hjälp av sina larvfötter. Kroken som är tillverkade för installation av jordvärme förs ner i jorden och därefter plöjer man jorden samtidigt som maskinen tar sig fram med hjälp av dess larvfötter. Bommen är konstruerad på så sätt att dragningskraften blir lägre på maskinen, vilket gör maskinen stark att dra med.
När Entreprenadaktuellt är på plats är det snö och minusgrader ute.
– Orörd mark har oftast ingen tjäle i början av vintern, men i den här hagen har hästar gått, så här har det frusit, säger Kari.
Men det ska inte utgöra några problem enligt Kari. Kroken som sitter på bommen är 1,25 meter lång och i och med den speciella konstruktionen på bommen kan Kari plöja i tjäle som är ca 10cm tjock.
En som tycker det är lite för kallt är Karis polske medarbetare Arthur. Han står mestadels bredvid för att hålla koll på slangen som dras ner i marken när Kari kör maskinen. 
– Jag har jobbat i en månad och trivs bra. Jag har träffat många trevliga människor och det är roligt att få jobba med maskiner. Den här erfarenheten kommer nog göra att jag lättare får jobb när jag kommer hem, säger Arthur som lagom till jul har arbetat klart.
Ingen risk för permafrost
Arbetsplatsen idag är en hästhage strax utanför Örebro. Och eftersom det är tjäle i marken lossnar stora frysta jordflack när Kari plöjer med maskinen.
– Jag rekommenderar inte att man plöjer på en gräsmatta när det finns risk för tjock tjäle. En åker gör ju inget hur den ser ut efter, men en gräsmatta vill man ju ha i ett någorlunda bra skick.
På dagens jobb ska Kari och Arthur gräva ner 1200 meter markkollektor (tunnväggig slang).
– Det är till två hus och vi lägger slangen i tre gånger fyrahundra meter långa slingor, berättar Kari.
Först börjar man med att plöja marken, därefter lägger man ut slangen.
– Slangen ska ner på cirka 90 centimeters djup för att komma åt den lagrade värmen i marken.
Många anser att en risk med att installera jordvärme är att marken kan drabbas av permafrost eller kärlskjutningar. Vad säger du om det?
– Det är endast om man feldimensionerar slanglängden i förhållande till pumpens storlek som marken kan drabbas av permafrost eller kärlskjutningar på grund av att vätskan i slangen blir för kall. Sedan ligger det nog kvar lite från 1980-talet då man använde kopparrör istället för slang, vilket resulterade i att rören blev kalla och orsakade problem i marken. 
– Det räcker med att du gör en ordentlig energiberäkning så undviker du dessa problem, säger Kari.
 
Kari och Arthur jobbar i team. Kari kör maskinen och Arthur befinner sig på marken för att bland annat hålla koll på slangen.

 

Micaela Nordberg
019-16 64 65
 
Artikeln publicerades tisdag den 23 december 2008

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste