Artikeln publicerades tisdag den 14 juli 2009

Bernd renar enskilt avlopp med vass

När tyske Bernd Neugebauer kom till Sverige för första gången sommaren 1997 så blev han förälskad i landskapet och naturen. Nu bor han här permanent och driver en egen firma som sysslar med rening av enskilda avlopp med så kallade växtreningsverk.

– De två första åren efter att man har planterat vassen kan man behöva rensa den från ogräs ibland, säger Bernd Neugebauer. Foto: Miljö-tjänst

När Bernd Neugebauer och hans fru bestämde sig för att flytta permanent till sommarstugan i Sverige ville de koppla in sig på det kommunala avloppet. Närmaste anslutningspunkt var dock 210 meter bort och enligt Bernd Neugebauer hade det kostat cirka 200 000 kronor att ansluta. Vilket han tyckte var för mycket.
– Eftersom jag hade sysslat med miljöskydd när jag jobbade som kemilaborant på företaget Avensis i Frankfurt och hade kännedom därifrån om nedbrytning av industriavloppsvatten med mikroorganismer, så hittade jag lösningen i naturnära processer, säger Bernd Neugebauer.
– Jag lärde mig hur man bygger ett växtreningsverk på en kurs hos tyska Naturbauhof, som är ett center för miljövänligt byggande. Bland annat har de ett ekologiskt koncept för omhändertagande av avloppsvatten.

Sandfilter med vass

Ett växtreningsverk består av en damm som är tätad mot den underliggande marken med lera eller återvinningsbar plastfolie. Dammen är fylld med sand som har en bestämd genomsläpplighet för vatten. I sanden växer vass. Syftet med vassen är att hålla sanden lös och försörja mikroorganismer med nödvändigt syre. Avloppsvattnet fördelas i sanden med hjälp av dräneringsrör. Före dammen sitter en slamavskiljare som tar bort större partiklar ur avloppsvattnet. Efter slamavskiljaren sitter en pumpbrunn från vilken vattnet pumpas upp till dammen. När avloppsvattnet har passerat bottenfiltret samlas det renade vattnet i dräneringsrör och leds via ett kontrollschakt ut i marken eller till en damm. Ungefär fem dygn tar det för vattnet att genomgå den här processen.
– Med hjälp av kontrollschaktet kan man styra höjden på vattennivån i sandbädden och man kommer åt att ta prover på det renade vattnet, säger Bernd Neugebauer. Vattnet blir till mellan 90 och 95 procent renat med avseende på biologiskt nedbrytbara ämnen, fortsätter han.

Låg driftskostnad

Enligt Bernd Neugebauer är den största fördelen med växtreningsverk jämfört med andra typer av reningsverk för enskilda avlopp att växtreningsverken har en låg driftskostnad. Det som kostar är elen till en pump som går i en halvminut 2 till 6 gånger per dygn, och en årlig kontroll av det renade avloppsvattnet. Totalt sett blir det under 3 000 kronor per år. En annan fördel är att växtreningsverken verkar reglerande på sin lokala omgivning genom sin höga kapacitet till avdunstning och att de skapar en bra livsmiljö för fåglar och insekter.
Några större nackdelar med växtreningsverk kommer Bernd Neugebauer inte på. Möjligen skulle det vara att de kräver mellan 10 och 20 timmars underhåll per år.
– De två första åren efter att man har planterat vassen kan man behöva rensa den från ogräs ibland, säger han. När vassen väl har växt upp är det inget problem. Det är också viktigt att regelbundet inspektera anläggningen och kontrollera till exempel att pumpen fungerar och att dräneringsrören inte har satts igen.

Inget farligt avfall

Avloppsvattnet fördelas i sanden med hjälp av dräneringsrör. Foto: Miljö-tjänst

 – Det finns cirka 900 000 enskilda avlopp i Sverige varav cirka en tredjedel är i behov av renovering, säger Bernd Neugebauer. Här i Sverige ser jag växtreningsverk som en förbättring av infiltrationsbäddar som ju är tillåtna sedan länge.
Han hoppas att växtreningsverken skall spridas över hela Sverige. Eftersom det skulle innebära en möjlighet att lösa en bestående problematik relativt snabbt.
Bernd Neugebauer vill gärna sprida sin kunskap om växtreningsverk vidare. Han kan tänka sig att hålla kurser i framtiden men har inte tänkt så mycket på det ännu.
– Men man får gärna komma hit och titta på anläggningen som jag har byggt, säger han. Det gäller alla såväl miljöinspektörer som potentiella kunder och en intresserad allmänhet.

Tillstånd för gråvatten

Bernd Neugebauer berättar att han just nu håller på att skaffa tillstånd för sin anläggning från Blekinge kommun men att kommunen har höga krav.
– I Blekinge måste fosfor vara nedbrutet till 90 procent för att vattnet skall anses som renat, säger han. Det är högre än på många andra ställen i Sverige. I dagsläget har Bernd Neugebauer tillstånd att rena gråvatten, vilket är avloppsvatten från dusch, disk och tvätt, men han försöker även få tillstånd från kommunen att rena avloppsvatten från toaletter.
Just nu håller Bernd Neugebauer även på att informera Naturvårdsverket om sitt växtreningsverk.
– Jag hoppas att Naturvårdsverket har kompetens att bedöma anläggningen säger han. Tekniken är ju godkänd i flera länder som Tyskland, Österrike, Schweiz, Spanien och Amerika och man tycker ju att man kan förutsätta att de har undersök grundligt att det borde fungera.
– Jag påstår att reningen blir bättre än med en infiltrationsbädd, och de är ju redan tillåtna, avslutar han. 

Klara Sinnerstad
Tel: 019-16 64 65
E-post: klara@entreprenadaktuellt.se

Kommenterarer till artikeln

Barbro skrev 2009-07-23 14:08:58:

Hej Barbro! Vad tror du om möjligheterna till motsvarande tekniska lösningar i Rättvik? Tyckte det var en intressant artikel. Ha det så bra önskar sven uhlås.

Senaste