Biologisk baddamm tar form i Västmanland

Wahlsta gård i Västmanland har man under hösten arbetat med ett unikt projekt – en biologisk baddamm.
Arbetet tog cirka sex veckor och idag har Lotta och Carl en baddamm som renas med hjälp av växter och därmed inte behöver något klor eller andra kemikalier.

Först hade Lotta Insulander-Lindh och Carl Yrwing tänkt anlägga en swimmingpool framför sin 1800-tals herrgård utanför Hallstahammar. Men då de var rädda för att den inte skulle passa in i miljön bestämde de sig för ett naturligare alternativ – en biologisk baddamm med växtfilter.
– Dessa dammar har blivit väldigt populära i Europa då de är ett miljövänligt alternativ och utgör ett naturligt inslag i omgivningen, säger Tomas Svärd, säljare på Aqvis Miljö AB och ansvarig för projektet.
Plastsponten i dammen har formats
som en åtta. Uppvärmningen av
dammen sker naturligt och vattnet
håller en högre temperatur än en
badsjö eller pool utan tillsatsvärme.
Foto: QAqvis miljö


Rening sköts med växter

Reningen av dammen är miljövänlig och sköts i flera steg, utan kemikalier. Baddammens vatten cirkulerar med hjälp av en pump genom en sedimentationsdel och en grundare zon där vatten- och fuktzonsväxterna står tätt. I reningsdelen avskiljs partiklar och partikelbundna föroreningar genom att vattnet rör sig långsamt och dessa sjunker till botten.
– Reningsdelen har en sedimentationsdamm med samma funktion som ett partikelfilter och efter partikelfiltret finns en växtzon som tar bort ytterligare lösa näringsämnen, säger Stina Pernholm på Vegtech, som levererat växter och gummiduk till systemet.
Underhållsbehovet beror lite på hur växtligheten ser ut runt poolen. Är det mycket träd och buskar så blir det givetvis mer att städa upp men i det stora hela så kräver inte dammen eller växterna så mycket skötsel, säger Tomas Svärd.
Stina Pernholm på Vegtech berättar att växterna i växtfiltret skall klippas ned på senhösten och med tiden behöver också de bytas ut.
– Med jämna mellanrum måste också sedimentationsdammen tömmas på partiklar.
Kan fås i alla former
Ulf Boström på Morbergs Anläggning AB jobbade med projektet under cirka fem veckor och för honom var det något av en utmaning. 
Mellan bad- och sedimentdammen
gjorde man en bäck.

– Det var ett roligt jobb eftersom vi inte gjort något liknande tidigare, säger Ulf Boström som tillsammans med kollegan Johan Winterberg stod för grävning, schaktning och spontning.
För att de inblandande i projektet skulle veta den exakta formen på dammen hade Aqvis Miljö tillverkat en fullskalig skiss. Skissen användes sedan vid flera tillfällen för att kontrollera formen, först vid tillverkning av gummiduken sedan vid schaktningsarbetet och slutligen vid spontmontaget.
Totalt schaktade man bort cirka 150 kubik massor. Därefter sattes spont i HD-polyeten längs baddammens sidor. Varför man valde plastspont beror enligt Svärd på att sponten är lätt att forma och man kan därför få precis vilken form man vill.
– Den är också enkel att hantera och har enligt forskning en livslängd på över 150 år i markmiljö, säger Svärd.
Sponten användes också för att få ett skarpt gränssnitt mellan de olika vattendjupen. Baddelen skulle vara 1,50 meter djup och ytterkanterna där växter skulle planteras mellan 10-30 centimeter djupt.
– Fördelen med det skarpa gränssnittet är bland annat att växterna inte vill växa ut i djupdelen och det underlättar renhållningen i djupdelen, säger Tomas Svärd.
Fler än 150 plantor
Förutom växtfiltret som byggdes upp med så kallade strandmattor planterade totalt ett hundratal plantor längs med bäcken och i dammen. Plantorna valdes ut med tanke på näringskrav, vattendjup och färg. Till växtfiltret valdes växter som är näringsälskande medan i själva baddelen valdes framförallt växter som trivs i en mer näringsfattig miljö.
34 meter plastspont har satts i dammen och
därefter har man förstärkt sponten med ett
geo-nät. På så sätt håller sig växterna på
rätt sida och tjälen kan inte pressa sig ner
i dammen även om dammen av någon
anledning skulle vara tom på vatten.

 – Till växtfiltret valde vi växter som växer lite snabbare. Detta då de bildar en stor bladmassa som kan ta upp näringsämnen ur vattnet, berättar Stina Pernholm. I det här fallet var det också en estetisk fråga. Växterna skulle passa i färg och trivas på djupet 0-30 centimeter.

 

Micaela Nordberg
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@entreprenadaktuellt.se

Artikeln publicerades torsdag den 03 december 2009

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste