Markspont hindrar läckage i reningsdamm

Vid höga vattenflöden hade Tekniska verken i Linköping problem med både in- och utläckage från lakvattendammarna. Markspont av återvunnen plast blev lösningen.

Två stycken dammar fungerar som en del av reningsprocessen av lakvattnet från den närliggande deponin. De ligger mellan Gärstadsverken och motorvägen i utkanten av Linköping. I området mellan dammarna rinner ett dike och vid höga vattennivåer har man haft problem med inläckage från vägbanken till lakvattendammen.
– Det har varit problem de senaste två vintrarna därför blev det nödvändigt att göra någonting för att förhindra både inläckage, men förstås också utläckage från lakvattensdammen, berättar Magnus Hammar, miljö- och utvecklingsingenjör på Tekniska verken i Linköping.

Lösningen blev markspont eller så kallad miljöspont, som marknadsförs av Aqvis Miljö AB. Sponten är tillverkad av återvinningsmaterial i plastfabriken Talent Plastic i Göteborg och kan användas på många sätt – som skydd mot buller, erosion och som översvämningsskydd och vid kajreparationer och kajbyggen – och inte minst som markspont för att förhindra att oönskat material i marken sprider sig till grundvattnet.
– Det här är det första projektet i Linköping med marksponten. Jag ser ett rejält utvecklingspotential i sponten i takt med ökat miljömedvetande och stigande vattennivåer, berättar Aqvis miljös vd Tomas Svärd.

Marksponten slås ner mellan fem och åtta meter längs med hela kanten som skiljer dammen och vägbanken åt, en sträcka på totalt 280 meter.
– Arbetet har flutit på bra, bortsett från att vi gick in i en sprängstenszon som vi inte kände till när vi började, berättade Karl-Magnus Pettersson som sätter sponten tillsammans med kollegan Ove Karlsson. Att gräva igenom och flytta bort sprängstenarna försenade arbetet med ungefär två veckors tid.

– När det flyter på riktigt bra och är raksträckor kan vi sätta ungefär 25 meter om dagen, berättar Karl-Magnus.
En bra kommunikation mellan Karl-Magnus, som kör grävmaskinen, och Ove som hjälper till med spontningen är av största vikt.
– Jag kan inte se från maskinen med den vinkeln jag står i nu att sponten kommer i lod, därför får jag lita på Ove när han dirigerar mig, berättar han inifrån hytten på sin 17-ton tunga Volvo-grävare.
– Men vi känner varandra ganska bra nu, vi har jobbat ihop i fem år, så det funkar bra, tillägger han.

För att sätta sponten används ett specialtillverkat aggregat, som hänger fast i maskinens gripklo för att möjlighet till pendling utan att bryta av när verktyget lyfts ur sponten.
– För att höra om vi till exempel skulle gå emot sten så är stålstängerna som vi trär fast sponten på alltid någon decimeter längre än själva sponten. På så sätt kan vi förhindra att själva sponten skadas, berättar Tomas Svärd.

Ann-Louise Larsson
Ann-Louise Larsson
Tel: 019-16 61 30
E-post: ann-louise@entreprenadaktuellt.se

Artikeln publicerades torsdag den 14 februari 2013

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste