Sista Volvo-hyveln går i Östergötland

2014 beslutade Volvo CE att upphöra med väghyvlar under eget namn och istället överföra tillverkningen till koncernens kinesiska bolag SDLG. Nu har de sista Volvo-exemplaren rullat ut ur fabriken och den sista svensksålda maskinen – Therése – hamnade hos Micke Hjertstedt i Linköping.

Den allra sista Volvo-väghyveln som sålts i Sverige är en G940C, som sedan maj i år ägs av Micke Hjertstedt, Hjertstedts Hyveltjänst AB, i Linköping och heter Therése. Foto: Ann-Louise Larsson

Om det är någon som har väghyvlar i blodet så är det maskinentreprenören Micke Hjertstedt i Östergötland. Under uppväxten åkte han med otalet timmar i sin pappas väghyvlar och efter nian började han själv att köra.

Micke Hjertstedt har köpt Sveriges sista Volvo-väghyvel.

– Jag har aldrig gjort något annat under hela mitt yrkesliv. Men för det är jag inte fullärd. Jag fortsätter att lära mig saker och strävar efter att bli lite bättre med varje jobb jag gör. Gör man inte det tror jag att det är dags att göra något annat, säger han när vi träffar honom på ett vägbygge utanför Linköping. Här ska han tillbringa de närmaste veckor med justeringsarbete. Väghyveln han kör numera är den sista Volvo-hyveln som sålts i Sverige och även en av de sista exemplaren i världen som Volvo tillverkat.

Maskinen döptes av Swecons verkstadspersonal till ”Therése” efter verkstadens planerare Therése Zettergren.

– Det känns lite sorgligt tycker jag att Volvo upphör med tillverkningen, när man hade kommit så långt med utvecklingsarbetet, säger Micke Hjertstedt som under årens lopp fått chansen att hjälpa Volvo i utvecklingsarbetet.

– Bland annat har jag fått prova olika växellådor på den förra maskinen jag hade. Det är riktigt bra maskiner och personligen tycker jag inte att det finns någon annan tillverkare som kan matcha dem, åtminstone inte på den svenska marknaden.

Micke Hjertstedt köpte sin första väghyvel när han startade eget 1989. Det blev en begagnad Cat-hyvel som han körde i sju år. När det var dags för första bytet blev även nästa maskin en Cat.  

– Den köpte jag begagnad från Kanada. Det var väldigt svårt att få tag i begagnade hyvlar i Sverige vid den tidpunkten och en ny maskin var inte ett alternativ just då, berättar Micke Hjertstedt.

Även denna maskin körde Micke i sju år innan det blev dags att byta igen. Nästa maskin blev en begagnad Volvo och sedan dess har han varit Volvo trogen.

– Min första nya maskin köpte jag 2005, men efter lite strul med den så fick jag byta till en ny väldigt förmånligt 2008. 2010 breddades verksamheten med ytterligare en maskin, en begagnad Cat 140H från år 2000, berättar Micke Hjertstedt.

Han hade då anställt en gammal kompis som förare och idag kör även Mickes son i företaget.

– Att hitta förare är i princip omöjligt, jag har så mycket jobb att jag skulle kunna anställa en till och köpa en maskin till, men det går inte att hitta förare. Jag hade en kille till och en maskin till förra året men när han sa upp sig så bestämde jag mig att sälja ”hans” maskin tillsammans med min gamla maskin och istället investera i den här maskinen, berättar Micke och syftar på nytillskottet G940C, som även fått namnet ”Thérese”. Det är personalen på Swecon som döpt maskinen och hon är uppkallad efter utrustningsverkstadens planerare Thérese Zettergren.

– Jag har aldrig träffat denna Thérese, men det skulle vara lite kul om hon ville komma hit och presentera sig, säger Micke och skrattar.

Maskinen Thérese har nu gått ungefär 350 timmar och hittills är Micke mycket nöjd.

– Framförallt tycker jag att det är stor skillnad på att joysticken i denna är fabriksmonterad, i den förra var den påbyggd. Jag kan göra så många fler inställningar nu än jag kunde i min förra maskin och det tycker jag är väldigt positivt, säger Micke.

Förutom ”Thérese” finns även ”Eulalia” i företagets ägo. Hon är en 930B inköpt 2015 och går för närvarande på ett projekt utanför Vimmerby i Småland. I företaget finns även en hjullastare, L90G, som går på samma vägbygge i Linköping som Micke arbetar på för närvarande.

Nu har du ju köpt den sista Volvo-hyveln, vad tror du det kommer bli vid nästa byte?

– Jag räknar med att börja trappa ner när det är dags att ut Therese, så för mig är det inget stort problem att Volvo lagt ner tillverkningen, även om jag tycker att det är sorgligt.

Swecon började namnge väghyvlarna som utrustats vid verkstaden i Eskilstuna, när det stod klart att Volvo skulle upphöra med maskintypen, totalt har 17 väghyvlar utrustats i den nya utrustningsverkstaden i Eskilstuna som öppnade för 3,5 år sedan. Namnen har kommit till beroende på vilken kund som skulle ha den och var den ska gå.

Antonina, en Volvo G960B till kunden Svevia, var den första som namngavs. Det berodde på att platschefen hos Svevia heter Anton. Det sista han vid ett besök i Eskilstuna, var att vi skulle ta hand om "henne". Swecons väghyvelspecialist Svante Bodare frågade då vad "hon" hette, och då svarade Anders Johansson Norsjö att namnet var Antonina. Sedan dess var bollen i rullning med namngivning av samtliga hyvlar från Swecon.
Det finns till exempel en väghyvel i Skellefteå som heter Olivia och hon har även fått en syster som heter Hulda. Och Bettan, en Volvo G946C går i gruvan hos LKAB.
 

Ann-Louise Larsson
Ann-Louise Larsson
Tel: 019-16 61 30
E-post: ann-louise@entreprenadaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 05 september 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste