”Förhoppningen är att det ska hålla i 800 år”

I februari i år rasade en del av det yttre skalet på Visby ringmur. Nu samarbetar forskare och hantverkare för att hitta metoder att renovera muren på ett historiskt korrekt och hållbart sätt.

Den valvformade rasbågen har en bärande effekt för de delar som är kvar. För att kunna renovera muren måste man först stötta upp den och sedan plocka ned den sten för sten. Foto: Ann-louise Larsson

 

Oskar Klintberg, projektingenjör, Byggnadshyttan.
 
 
Kjell Jakobsson, arbetsledare, Byggnadshyttan.
Visby ringmur är byggd som två skalmurar
av stora stenblock med fyllnadsmassor av sand och grus där i mellan. Det som har rasat är ett cirka 70 kvadratmeter stort område av den yttre skalmuren. Ovanför rasområdet sitter stenarna kvar i en valvbåge, vilket gör att de har en bärande effekt för de delar som är kvar.
– Det har verkligen rasat på värsta tänkbara sätt. Det hade varit bättre om det hade rasat hela vägen uppifrån och ned. Som det är nu så vågar vi inte gå i närheten av området eftersom rasbågen kan ramla när som helst, säger Oskar Klintberg, projektingenjör, Byggnadshyttan.
Dessutom har man inte kunnat rensa bort rasmassorna närmast muren då dessa har en stabiliserande effekt. Situationen är komplex och för att säkerställa en säker arbetsmiljö kommer renoveringen att börja med att muren stöttas upp ordentligt. Först ska man gjuta ett antal t-stöd som ska ersätta rasmassorna och sedan kommer man att montera ett ramverk i stål som ska fyllas med fyllnadsmaterialet glasfoam.
– Vi ser till att muren sitter stadigt från båda håll, sedan plockar vi ned den sten för sten, hela vägen, säger Oskar Klintberg.
Som ytterligare utmaning ligger det ett hus bara cirka 30 centimeter från muren på insidan. Husets tak ligger dikt an mot muren.
– Det blir en utmaning att få dit stålställningen när det är så trångt. Men hela projektet är en utmaning, det har ju inte gjorts något liknande tidigare. Det gör det svårt, men också väldigt roligt, säger Oskar Klintberg.

Visby ringmur

Visby ringmur är en stadsmur kring Visby innerstad på Gotland. Den äldsta delen vid stadens hamninlopp byggdes redan på 1100-talet men landmuren uppfördes först under 1270- och 1280-talen. Murens tillkomst kan troligen kopplas till konflikterna mellan staden och det gotländska alltinget, som ledde till ett inbördeskrig på ön år 1288. Den sista stora ombyggnaden av stadsmuren inträffade på 1350-talet då muren förstärktes och höjdes med tre till fyra meter. Murens totala längd är 3,44 kilometer.
Visby ringmur har i väsentlig grad bidragit till att Visby utsetts till världsarvstad.
Källa: Wikipedia

Byggnadshyttan på Gotland

Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotland bildades 1986. Grundarna är Riksantikvarieämbetet, Samfälligheten Gotlands kyrkor, Föreningen Gotlands fornvänner och Gotlands kommun vilka också representeras i Byggnadshyttans styrelse.
Avsikten med att bilda Hyttan var att utveckla ett företag med uppdraget att vårda och underhålla kulturhistoriskt värdefulla byggnader på Gotland, främst våra 92 medeltida kyrkor.
I Hyttans uppdrag ingår även att utbilda hantverkare, tillverka byggnadsmaterial samt utveckla metoder och sammanställa och sprida kunskaper och erfarenheter vid restaurerings- och underhållsarbeten.
Källa: byggnadshyttan.com
Allt förberedande arbete ska vara klart
före semestern och sedan drar själva arbetet i gång efter vecka 32. Nedplockningen väntas bli klar under november. Sedan får projektet ta paus under vintern.
– För att det ska fungera att mura måste dygnstemperaturen vara minst tio grader. Så vi börjar mura på våren 2014 och blir nog färdiga i september-oktober nästa höst.

Förra gången som muren rasade i liknande omfattning var i februari 1961. Då valde man att laga muren med betong och kalkcementbruk vilket troligen är en del av orsaken till det aktuella raset.
– Cementen blir för tät och för hård och släpper inte ut det regn och smältvatten som hamnar i muren, vilket gör att det blir ökad risk för frostsprängning, säger Kjell Jakobsson, arbetsledare, Byggnadshyttan.
Den här gången ska renoveringen därför göras på ett sätt där originalkonstruktionen förändras så lite som möjligt. Man kommer också att försöka undvika att tillföra material med andra egenskaper än de ursprungliga. En viktig detalj är det murbruk som används.
– Kalken till murbruket bränns i tre dygn i cirka 900 till 1 000 grader. Sedan ska den släckas och troligen blir det med den traditionella metoden stucka-släckning där man lägger den brända stenen i en planblandare tillsammans med grus och lite vatten, förklarar Kjell Jakobsson.

Hela projektet kräver stora mängder kunskap av olika slag och återuppbyggnaden kommer därför att ske inom ramen för ett forsknings- och utbildningsprojekt med ett antal samarbetspartners. Deltagare i projektet är bland annat stiftelsen Byggnadshyttan på Gotland, Högskolan på Gotland, teknikkonsultföretaget Thyréns och Riksantikvarieämbetet. För att samla in så mycket kunskap som möjligt innan själva nedmonteringen påbörjas har man fotoscannat muren, laserscannat den och genomfört en georadarundersökning. Allt för att ta reda på hur muren är uppbyggd, var det finns håligheter och vilken hållfasthet den beräknas ha i dagsläget.
Med all denna kunskap finns det goda chanser att slutresultatet ska bli riktigt bra och Oskar Klintberg och Kjell Jakobsson har höga förväntningar.
– Förhoppningen är ju att det ska hålla i 800 år. Det gjorde det ju förra gången, avslutar de.

Klara Sinnerstad
Klara Sinnerstad
Tel: 019-16 64 65
E-post: klara@entreprenadaktuellt.se

Artikeln publicerades tisdag den 10 september 2013

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste