Stor minskning av utsläppen tack vare Klimatklivet

Tack vare åtgärder inom Klimatklivet beräknas en utsläppsminskning på totalt 1,5 miljoner kol­dioxid per år, enligt Naturvårdsverket. Störst är minskningen inom transport­sektorn. 

 

Enligt beräkningar från Naturvårdsverket bidrar Klimatklivsstödet till utsläppsminskningar på 1,5 miljoner ton per år. I dag står inrikes transporter för en tredjedel av de svenska koldioxidutsläppen, men enligt Naturvårdsverket står även åtgärder inom transportsektorn för omkring 60 procent av de minskade utsläppen. Foto: Mostphotos


Enligt Naturvårdsverket har många åtgärder inom transport, energikonvertering, avfall och produktion av biogas kunnat utföras tack vare stödet, och man beräknar att hela 1,2 miljoner ton av den totala utsläppsminskningen är tack vare åtgärder som inte skulle gjorts utan Klimatklivet. Av Klimatklivsstödet går över 77 procent till investeringar hos företag. 

– Det är roligt att så många företag vill bidra till att minska utsläppen. Samtidigt visar den här utvärderingen att fler än 8 av 10 behöver ett investeringsstöd som Klimatklivet för att få åtgärderna på plats. Företagen vill ställa om och då är investeringsstödet avgörande för att de ska ta steget till nya lösningar med lägre utsläpp, säger Nanna Wikholm, biträdande chef för Klimatklivsenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Sedan 2015 och fram till den 1 mars 2020 hade Naturvårdsverket beviljat medel till 3 323 åtgärder och fördelat 5,4 miljarder kronor. I genomsnitt står Klimatklivet för 45 procent av den totala investeringskostnaden, vilket innebär att det under dessa år investerats ungefär 12,1 miljarder kronor i klimatåtgärder i Sverige. Största delen av investeringarna är i teknisk utrustning med lång livslängd, och som bidrar till varaktiga strukturella förändringar.  

– Det handlar exempelvis om konverteringar från olja till biobränsle för värmeproduktion inom industri och lantbruk, eller investeringar i tankställen som möjliggör byte från diesel och bensin till biobränsle och el inom transportsektorn, fortsätter Nanna Wikholm.

Den femte maj skulle årets andra ansökningsperiod för stöd från Klimatklivet ha öppnat, men på grund av begränsningar i budgeten för utbetalningar under kommande år har Naturvårdsverket inte möjlighet att ta emot nya ansökningar och ansökan öppnades därför inte som planerat. Naturvårdsverkets förhoppning är att kunna öppna upp för nya ansökningar senare under året. 

Därför dröjer transportsektorns klimatomställning

Otydliga mål och gamla beslut förhindrar transportsektorns klimatomställning, detta enligt en ny rapport från forskningsprojektet Stafetten som genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och Lunds universitet.

Många kommuner och regioner har ambitiösa miljö- och klimatmål, och enligt klimatmålet för transportsektorn ska utsläppen från inrikes transporter ha minskat med minst 70 procent år 2030 jämfört med 2010. Men omställningen dröjer vilket enligt den nya rapporten beror på flera anledningar. Dels fann man att planerare på kommuner och regioner upplever att målen är otydliga, vilket gör att de inte får tillräckligt genomslag i planeringen. Det kan även vara svårt att riva upp gamla investeringsbeslut, även om de inte går ihop med de nya målen. Man fann även att det kan vara svårt att få politiskt stöd för åtgärder som krävs. Däremot visade studien att många av de nya åtgärderna som kommer in i länsplanerna i dag är mer i linje med klimatmålen. 

– Med den kunskap vi har idag om vikten av en snabb klimatomställning framstår det som nödvändigt att börja pröva om äldre investeringsbeslut fortfarande är aktuella, säger Emma Lund, forskare på Trivector, i ett pressmeddelande.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@entreprenadaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 05 juni 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste