Metallåtervinning på hamnbottnar kan bli verklighet

Sediment, bottenmassor på sjö- och havsbottnar, i svenska hamnar kan innehålla värdefulla metaller. Utvinning av massorna skulle kunna delfinansiera nödvändig muddring och samtidigt göra en god sak för miljön. Det visar en ny studie från Chalmers i Göteborg.

 

Anna Norén, doktorand vid Chalmers, undersöker om metallutvinning i sediment från hamnbottnar skulle kunna delfinansiera nödvändiga muddringar. Foto: Anna Norén


Syftet med forskningsprojektet från början var främst att hitta metoder för att rena smutsiga massor från hamnbottnar. Muddringar genomförs regelbundet i stora hamnar och massorna som tas upp måste hamna någonstans. Valmöjligheterna blir fler om massorna är rena.

− Här i Göteborg muddras det vart tredje, vart femte år och det är väldigt stora volymer som är för förorenade för att dumpas ute till havs. Med rådande lagstiftning är det svårt att öppna nya deponier, så troligtvis kommer det bli allt dyrare att skicka massor på deponi, säger Anna Norén, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers och försteförfattare till den vetenskapliga artikeln om metall­återvinning på hamnbottnar.

− Ursprunget till projektet var främst att det finns smutsiga massor som vi vill rena, men jag har också tittat på om vi kan få ut metaller ur sedimenten som en bonus. Själva metallvärdet kanske inte är det största, men eftersom vi får ner metallhalterna ur sedimenten sparar vi pengar på att vi kan skicka massorna till en billigare deponi. Ju smutsigare massor, desto mer kostar det. Att få bort metallerna ur massorna ger två bonusar, säger hon.
 

Underlag från sex fallstudieplatser i Sverige finns i den vetenskapliga artikeln. Tanken är att resultaten från forskningen ska fungera som en handledning för beslutsfattare vid framtida muddringar.

Miljö och ekonomi

I den vetenskapliga artikeln presenterar Anna Norén resultat från sex fallstudieplatser i Sverige där olika hanteringsstrategier för muddrade massor har genomförts. Forskningen har resulterat i en handledning i form av en checklista som kan hjälpa beslutsfattare att komma fram till rätt åtgärder vid framtida muddringar. Detta är något helt nytt.

− Man har undersökt förorenade jordar tidigare, men något av det som är speciellt med vårt jobb här är att även miljöaspekterna finns med. Detta blir ett verktyg för att undersöka olika hanteringsmöjligheter, säger Anna Norén.

Målet är att hitta en metod för att hantera massorna från sedimenten med låg kostnad och som samtidigt är miljömässigt skonsam.

− Det finns sätt idag att utvinna metaller från olika material, men de kanske inte alltid är så miljövänliga och då får vi även ut en rest som inte är speciellt miljövänlig. Det beror på många olika saker. När du till exempel muddrar, använder du då en pråm som drivs på olja eller el? Det finns många saker man kan ta hänsyn till. Vi propsar på att man hittar eller utvecklar en metod som gör att både miljö och ekonomi gynnas, säger hon.
 

Metaller finns i sedimenten naturligt eller har sitt ursprung i till exempel industrier och har förts till hamnbottnarna i dagvattnet.

Silver och kobolt

Metaller finns i sedimenten antingen naturligt eller för att de genom årens lopp förts dit i dagvattnet. 

− Just här i Göteborg har mycket sitt ursprung från industrier uppströms, men här har även funnits mycket skeppsverksamhet, många byggen, mycket trafik och så vidare. Mycket av de ämnen som används i samhället kommer ut i sedimenten på sikt, säger Anna Norén.

Vilka metaller det kan handla om beror på var i landet arbetet utförs. Alla platser har sin egen föroreningshistoria och olika naturliga förekomster av metaller. Anna Norén berättar att det historiskt bara har varit intressant att undersöka toxiska metaller, ur miljösynpunkt. När metall­återvinning i sediment blir verklighet kommer även andra metaller att bli intressanta.

− Till exempel hittade vi lite silver i en marina som vi undersökte. Det är inget som man normalt analyserar för. En av de metaller vi ser att det kan finnas potential för är kobolt. Halterna är visserligen inte jättehöga, men i och med att priset på kobolt är mycket högt, att det är en konfliktmineral och att tillgången är liten, är det ändå intressant, säger hon.

Anna Norén menar att det egentligen inte finns några nackdelar med att kunna utvinna metaller ur sediment, om forskningen fortsätter att gå framåt. 
– Vi går mer och mer mot ett önskat cirkulärt samhälle och detta vore verkligen perfekt. Speciellt för större hamnägare eller stora marinor som hanterar stora volymer, säger hon. 
Foto: Amir Saeid Mohammadi

Ny teknik och tillstånd

Fortsatt forskning får visa om utvinning av metaller och nya möjligheter att använda restmassor till och med kan bli billigare än att deponera massorna. Det som avgör är bland annat efterfrågan och hur höga halter det måste finnas i sedimenten för att det ska vara värt att utvinna. 

− Det finns även miljöaspekter; om man skulle kunna ta tillvara metaller kanske man inte behöver köpa jungfruliga massor, konfliktmineral och så vidare. Om massorna är renare kanske det även är möjligt att använda det renade sedimentet i konstruktioner utan att det utgör en risk. Det finns på min önskelista just nu, säger Anna Norén.

Hur ska själva utvinningen gå till i praktiken? 

− Det undersöker vi för tillfället i labbet. En avgörande aspekt är att det ska fungera i stor skala. Antingen tvättar vi ut ämnena med olika kemikalier som är mer eller mindre miljövänliga eller använder vi elektricitet så att vi kan extrahera de laddade metallerna elektrokemiskt. De metoderna tittar vi på. 

Vad återstår innan det här kan bli verklighet i stor skala?

− Dels utveckla en teknik som inte är för dyr och inte har för stor miljöpåverkan och också att få tillstånd att testa sådana här saker. Tyvärr kan det vara ganska svårt i Sverige, det finns andra länder som vågar lite mer om man säger så.

Hur stort kan detta bli?

− Det vore väl toppen om vi kan ta tillvara sådant som tidigare bara ansågs vara avfall och återföra det till samhället. Att få nytta av det som annars bara skulle hamna i deponi. Vi går mer och mer mot ett önskat cirkulärt samhälle och detta vore verkligen perfekt. Speciellt för större hamnägare eller stora marinor som hanterar stora volymer. Man vill få ner kostnader och bidra till en bättre miljö. Går allt igenom finns det nog inte så många nackdelar med det, säger Anna Norén.

Pär Andersson
Frilans

Artikeln publicerades lördag den 11 juli 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste