Utmanande grundläggning för reningsverk vid Sveriges lägsta punkt

NCC och dess dotterbolag Hercules Grundläggning bygger Europas modernaste reningsverk åt Kristianstads kommun. Marken är gammal sjöbotten och byggarbetsplatsen ligger några hundra meter från Sveriges lägsta punkt. Det ställer höga krav på projektering och pålningsarbete.

 

Magnus Barvehed, produktionschef vid Hercules Grundläggning, arbetar med ombyggnaden och moderniseringen av Kristianstads centrala reningsverk.


− Jag är inne på mitt tjugosjätte år i firman så jag har sett liknande förhållanden tidigare, men detta är den sämsta marken i Kristianstad som vi har pålat. Det finns vissa geografiska platser i Sverige där man vet om att det inte direkt är väldens bästa mark. Samma dilemma med blöta leror finns till exempel längs bohuskusten, säger Magnus Barvehed, produktionschef på Hercules Grundläggning.

Omkring 1 500 betongpålar med en snittlängd på 40-45 meter ska slås ner i marken där den nya delen av Kristianstads centrala reningsverk ska byggas. Ytan var tidigare täckt av gräs och ner till grundvattnet är det inte längre än omkring en halvmeter.

− Här hade vi inte kunnat köra ens med en hjullastare tidigare, så blött var det, säger Magnus.

Just nu är två pålkranar av modell Liebherr LRH 100 i fullt arbete med pålningen. Varje pålkran är utrustad med en fem tons hejare och totalt väger en maskin omkring 73 ton. Maskinerna står stadigt tack vare stockmattor och ett en meter tjockt bärlager. NCC påbörjade markarbetena strax efter årsskiftet. Pålningsarbetet drog Hercules Grundläggning igång i maj i år. 

Två av Hercules Grundläggnings pålkranar från Liebherr är på plats i Kristianstad. Varje påle av den typ som används vid detta bygge väger omkring 180 kilo per meter, vilket innebär en totalvikt på upp emot åtta ton. Pålkranen väger drygt 70 ton. Foto: Pär Andersson

Hållfasthet och knäcklängd

Förutsättningarna på platsen är en avgörande faktor vid beräkningar av dimensionering av pålarna. 

− Här har vi en hållfasthet på leran som är under fem kilopascal. Ju högre värde desto hårdare är marken. Vid bra markförhållanden ligger hållfasthetsvärdet på 20-25 kPa och högre. Det innebär att det är väldigt löst här och det behövs långa pålar för att komma ner till det fasta lagret. Det översta lagret består av gyttja och dy, sedan ett sandlager varvat med gyttja som övergår i lös lera, fast sand och sedan kalkberg, säger Magnus. 

Långa pålar gör att knäcklängden blir viktig. Magnus jämför med att trycka på änden av ett stående spaghettistrå med fingret. Ökat tryck gör att strået till sist går av. 

− Så beter sig en påle också. Ju styvare lera, desto mer håller det tillbaka i sidled. I löst material kan pålen bli som en banan som till slut går till brott. Med stötvågsmätningar räknar man på pålarnas rakhet, att inget har hänt med skarvar och att de klarar lasten. De geotekniska undersökningarna stämmer ganska bra hittills. Vi får godkända pålstopp vid de längder som vi trodde på förhand. 
 

Vissa av de omkring 1 500 pålarna, på ritningen är de orangemarkerade, är utrustade med mätprismor som är i kontakt med mätinstrument som kontrollerar hur leran rör sig på djupet. 

Omfattande logistik

Slagna betongpålar har använts i Sverige sedan 1940-talet. Det är idag den vanligaste pålningsmetoden och står för 55 procent av totalt 1,83 miljoner installerade pålmetrar, enligt Hercules Grundläggnings manual ”Betongpålar från Hercules Grundläggning. Anvisningar för projektering, design och kontroll”. Pålarna som används vid reningsverket i Kristianstad är kvadratiska med ett sidomått på 270 millimeter och är armerade med fyra stycken 16 millimeters armeringsjärn, ett i varje hörn.

− Det finns även en bindetråd på omkring fem millimeter som går i varv i pålen med en viss stigning. I bottenpålarnas ände och i pålelementens skarvar finns grova järn som sitter på plattor som monteras med den övriga armeringen. Där är det också armerat tätare med bindetråd för att det ska bli en kraftfullare del i pålen. Själva kärnan i pålen består bara av betong, säger Magnus.

Pålarna tillverkas i Hercules egen fabrik i Stenungsund (man har även en fabrik i Västerås) och flera trailers kör i skytteltrafik mellan fabriken och Kristianstad nu under byggtiden.

− De största bilarna lastar upp emot 250 meter påle vilket innebär fyra, fem färdiga pålar per trailer. Varje pålkran här slår i snitt tio till tolv pålar per skift, så varje pålkran sysselsätter tre, fyra trailers. Det ställer stora krav på vår personal som jobbar med logistiken på våra gjuterier.

Det kommer att gå åt upp till sju mil pålar vid bygget av reningsverket i Kristianstad, enligt Magnus. Det motsvarar ungefär en tredjedel av Stenungsundsfabrikens årstillverkning.
 

Betongpålarnas skarvstycken passas i varandra och fyra skarvdubb pressas därefter in i varje skarv och låser pålelementen i varandra.

”Hittills över förväntan”

En annan försvårande omständighet, förutom markförhållandena, är att det befintliga reningsverket är i full drift precis bredvid platsen för grundläggningen. 

− Den befintliga anläggningen är sättningskänslig och vi behöver ta hänsyn till hävningsrisker, att det kan bli tryck i sidled som påverkar ledningar som ligger mellan vårt område och befintlig anläggning. Vid projekteringen installerades inklinometermätare runt området. Det är mätinstrument som mäter hur leran rör sig på djupet, säger Magnus.

Hittills har pålningen gått över förväntan och man ligger till och med före tidplanen. Enligt planeringen ska grundläggningen vara klar i november eller december, nu är planen snarare oktober eller november.

− Med dagens framdrift ligger vi en månad före. Allt kan hända, men hittills har pålningen gått bra. Vi har hanterat riskerna som vi tog höjd för och har inte fått någon nämnvärd omgivningspåverkan som har stört pålningen, säger Magnus Barvehed.

 

NCC bygger Europas modernaste reningsverk

För att skapa förutsättningar för kommunen att växa bygger Kristianstads kommun tillsammans med NCC om och moderniserar det centrala reningsverket i staden. Projektet är kostnadsberäknat till 535 miljoner kronor. Ombyggnationen är kommunens största investering hittills.

Kristianstads centrala reningsverk byggdes 1956 och renoverades 1976 och 1992. Anläggningen är granne med Sveriges lägsta punkt, 2,32 meter under havsytan.

Reningsverket kan idag hantera avlopp från motsvarande 160 000 personer. Kommunen har cirka 85 000 invånare och för att möta tillväxt och miljöns behov av avloppsrening, utökas kapaciteten till att hantera avlopp från motsvarande 260 000 personer. Den höga dimensioneringen i förhållande till befolkningsmängden görs eftersom kommunen har flera stora livsmedelsindustrier anslutna till reningsverket. Dessutom pågår diskussioner om att även kunna ta emot spillvatten från Östra Göinge och Bromölla kommun. Målet är att bygga ett reningsverk förberett för att kunna hantera Kristianstads behov av avloppsinfrastruktur bortom 2050. 

Projektet är upphandlat som en samverkansentreprenad med NCC som totalentreprenör. Det innebär att beställaren och entreprenören är överens om de stora målen och inriktningarna, men att lösningar tas fram i samverkan under projektets gång. För grundläggningsarbetet svarar Hercules Grundläggning, dotterbolag till NCC.

Anläggningen förbereds för framtida krav, exempelvis läkemedelsrensning. Reningsverket blir, enligt NCC, Europas modernaste när det står klart 2024. Källor: NCC och Kristianstads kommun

 

Pär Andersson
Frilans

Artikeln publicerades fredag den 25 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste