Stor andel av dödsolyckorna sker på byggarbetsplatser

Statistiken över dödsolyckor på svenska arbetsplatser är dyster för byggbranschen. De senaste tio åren har mellan fem och fjorton personer årligen dött på svenska byggen. Hittills i år finns det inget som tyder på ett trendbrott. – Det görs mycket mer idag än för tio år sedan, men ändå ser dödssiffrorna lika illa ut. Det är klart att det är en väldigt stor utmaning, säger Lars Hildingsson, andre förbundsordförande på fackförbundet Byggnads. 

Under första halvåret 2020 har i snitt mer än en person per månad avlidit på svenska byggarbetsplatser. Det följer i stort de senaste tio årens statistik över antalet avlidna personer på svenska byggarbetsplatser, enligt Arbetsmiljöverkets siffror. Årets olyckor har inträffat vid fall från byggnadsställningar, efter olyckor med maskiner och verktyg och andra omständigheter som har fått värsta tänkbara utgång. Fackförbundet Byggnads efterlyser en officiell och samordnad nollvision, som redan finns i vissa andra sektorer.

− Det är helt oacceptabelt att det fortfarande omkommer så många. Det borde vara noll. De som omkommer är dessutom bara toppen på isberget. Tittar vi på alla de som blir skadade både av arbetssjukdom och av rena olyckshändelser är det också alldeles för många, säger Lars Hildingsson.
 

Vill se nollvision

Lars Hildingsson menar att frågan hade kunnat tas på större allvar, trots att det är dödsolyckor det handlar om.

− Det görs mycket mer idag än för tio år sedan, men ändå ser dödssiffrorna och många siffror över skador lika illa ut. Det är klart att det är en väldigt stor utmaning, säger han.

Önskade åtgärder från Byggnads är att exempelvis Arbetsmiljöverket lägger mer resurser på oanmälda kontroller på byggarbetsplatser och att riksdag och regering tillsammans med arbetsmarknadens parter skapar en nollvision.

− Då kan det verkligen göra skillnad. Jag vill också se en haverikommision efter varje olycka, alltså vid både tillbud och dödsolyckor. Haveriutredningar görs ju redan efter dödsolyckor, men jag vill se det även vid tillbud. Då hade vi lärt oss och kunnat bli ännu bättre på det förebyggande arbetet, säger Lars Hildingsson.
 

Färre parter – bättre samordning

Kvaliteten på säkerhetsarbetet vid svenska byggarbetsplatser är väldigt skiftande, menar Lars Hildingsson.

− Där det finns långa led av underentreprenörer fungerar det ofta betydligt sämre vilket leder till ökad risk för tillbud. Finns det en entreprenör med totalansvar, med mycket egen personal och få underentreprenörer ser det ofta betydligt bättre ut. Med många olika parter inblandade blir det många människor som har arbetsgivaransvar för olika grupper. Dessutom brukar samordningen bli påverkad negativt, säger han.

Hur kan man komma tillrätta med det?

− Mycket hänger ihop med seriositeten i branschen. Att få bort oseriösa företag och den svarta arbetskraften hade givetvis påverkat. Det händer olyckor även hos seriösa entreprenörer emellanåt och det kan bero på att man inte har jobbat tillräckligt mycket med planering. Där sitter otroligt mycket av arbetet. Det har exempelvis skett ett antal fallolyckor i vår och de borde vi verkligen kunna få bort.

Hur är attityden till säkerhetsfrågor på svenska byggarbetsplatser?

− Byggnads har arbetat för en attitydförändring länge och vill stoppa machokulturen i branschen som är ganska känd. Det är klart att en attitydförändring påverkar exempelvis synen på risker. Jag tycker absolut att det har blivit mer modernt att tänka på attityden kring de här frågorna.

Ökad rädsla för olyckor

Enligt Lars Hildingsson visar Byggnads egna undersökningar bland medlemmarna att rädslan för att tillbud eller till och med dödsfall ska inträffa på byggarbetsplatser ökar. Undersökningen visar en ökande oro både hos arbetarna själva och deras närstående.

− Det är givetvis helt oacceptabelt, säger han.

Han tror att det hade varit bra om säkerhetsfrågorna i byggsektorn hade fått större medial uppmärksamhet. 

− Vid svåra olyckor blir det hyfsad uppmärksamhet kring det, men generellt får tyvärr en dödsolycka i byggbranschen inte mycket uppmärksamhet. Det är precis som att folk tänker: ”Ja ja, det är väl sådant som händer i den branschen”. Så ser attityden i samhället ut till stor del, säger Lars Hildingsson.

Pär Andersson
Frilans