Maskininlärning ska effektivisera entreprenadbranschen

Digitalisering och AI kan spela en stor roll i att förenkla krångliga och ineffektiva processer för företag i entreprenadbranschen. Det menar det svenska företaget Pinpointer som nu utvecklar sin digitala tjänst för hantering av schaktmassor med maskininlärning. − Vi vill revolutionera byggbranschen som idag är grymt traditionell, säger Joakim Klintred, vd på Pinpointer.

Maskininlärning innebär att ett digitalt system lär sig att känna igen data och på egen hand kan bedöma var datan ska placeras. Pinpointer har utvecklat en plattform för hantering av schaktmassor. I deras digitala tjänst matchas avsändare av avfall och schaktmassor med ett stort nätverk av mottagare. Syftet är att entreprenören ska spara tid och pengar samtidigt som systemet ska säkerställa att alla miljökrav uppfylls på ett tillförlitligt sätt. Pinpointer vill med hjälp av maskininlärning förenkla även andra moment för företag i entreprenadbranschen.

− Ju mer vi trycker in i systemet, desto mer data finns för systemet att basera sina beslut på. När vi har utvecklat maskininlärningsprocessen kommer AI att se en sak, fråga sig om den sett något liknande förut och förstå vad lösningen borde vara. Ett mål med AI-satsningen är att systemet inte bara ska kunna läsa anaylser som det gör idag, utan även kunna läsa markgeo­tekniska lösningar och dra slutsatser i det för att i en framtid kunna skriva hela miljörapporterna. Vi har en bit kvar till det, men utvecklingen går framåt hela tiden, säger Joakim Klintred, vd på Pinpointer.
 

Minimerar hanteringen

Pinpointer har huvudkontor i Göteborg, tio anställda och är i huvudsak verksamma i Stockholm, Värmland och Linköping. Företaget grundades 2019 och kommer från Mewab AB som sysslar med deponier, sanering, avfallshantering och lantbruk.  

− Vårt system var från början inte tänkt att lanseras, utan var tänkt som ett verktyg inom Mewab, säger Joakim Klintred. 

Genom att implementera maskininlärning i sitt system, hoppas företaget att systemet ska kunna förstå och klassificera material på ett snabbare sätt och i en förlängning alltså även kunna sätta det i samband med markgeotekniska undersökningar.

− När vi började utveckla Pinpointer märkte vi att det ändå blir många repetitiva uppgifter, till exempel med att matcha vågkvitton och statistikfiler. Om vi kan lära maskinen att läsa vågkvitton och även jordanalyser, så lär sig maskinen till slut att känna igen siffror och var de borde stå någonstans. På det sättet minimerar vi hanteringen plus att AI hjälper till att ta bort fel som uppstår på grund av den mänskliga faktorn, säger Joakim Klintred.

”Sjukt stora pengar”

Han menar att digitaliseringen redan har effektiviserat hanteringen rejält, men att i en framtid kunna skicka in sina undersökningar och direkt få förslag på uppdelning av material och prisuppskattningar, hade sparat ytterligare tid och resurser. 

− Om en lastbil med förorenad jord ska gå från din site till en godkänd mottagare ska du först och främst ha koll på den kemiska analysen, att mottagaren får ta emot det. Sedan ska chauffören ha med sig ett fysiskt kvitto tillbaka och lämna det i din hand. Ofta kör chauffören inte ens tillbaka till samma bygge och de här vågkvittona försvinner lätt och då kan entreprenören förlora flera tusen kronor på bara ett vågkvitto. Det blir sjukt stora pengar på kort tid i ren förlust, säger Joakim Klintred. 

Skarpare kontroller

Maskininlärningen behöver mer utveckling, men Pinpointers vd menar att den största utmaningen är att nå fram till entreprenadföretagen med information om tjänsten.

− Byggbranschen är inte så digitaliserad än och det är rädslan för det nya som är det svåra för oss. Många tycker att sättet de jobbar på idag alltid har fungerat. Fram till idag har kontrollerna inte varit så stora, så man ser kanske inte riktigt nyttan med de digitala lösningarna, men kontrollerna blir skarpare hela tiden. Det blir lättare för oss att visa på fördelarna när vi väl sätter oss ner med kunden och gör ett räkneexempel där vi frågar när de senast gjorde ett saneringsprojekt där de inte saknade ett enda vågkvitto, säger Joakim Klintred.  

Pär Andersson
Frilans