Göta kanal rustas upp för en halv miljard
Underhållet av Göta kanal har varit eftersatt i många år. Sedan 2015 rustar Göta kanalbolag därför upp det unika byggnadsverket i det mest omfattande renoveringsprojektet i kanalens 200 år långa historia.
− Göta kanal har varit i väldigt dåligt skick. Underhållsarbetet har varit underfinansierat i många år, de anslagna summorna har inte matchat behoven. För fem år sedan sa kanalbolaget att antingen rustar vi upp för 500 miljoner eller lägger vi ner kanalen. Man kunde helt enkelt inte leverera en säker kanal till allmänheten. Att lägga ner var egentligen aldrig på tapeten men det gick så långt att man tog fram kostnaden för en nedläggning, säger Stefan Ljungblad, anläggningschef på AB Göta kanalbolag.
Drygt 120 delprojekt ingår i Göta kanal 2.0, som det femåriga renoveringsarbetet kallas. Det är inte bara själva kanalen som har haft underhållsbehov, utan även diken, kulvertar, broar, slussar, dragvägar, murar, tappluckor och annat. Omfattande förstudier visade brister i den 200 år gamla konstruktionen och renoveringsarbetet inleddes på vintern 2015/2016. Projektet beräknas omsätta drygt 500 miljoner kronor. Utöver detta satsar man på ökat, kontinuerligt underhållsarbete för att säkra byggnadsverket långsiktigt.
Nya erosionsskydd
Erosion har gjort att kanalen med tiden har blivit bredare och därmed grundare. Stor vikt har lagts vid renoveringsarbete av kajer och kanalbankar. Flera delprojekt har syftat till att återskapa den ursprungliga kanalprofilen.
− Det betyder att vi återställer kanalprofilen med ungefär 30 graders lutning på kanalbankarna och fulldjup i botten, ner till tre meter mitt i fåran. Den gamla fåran har bara varit en till två meter bred på sina ställen, så det har eroderat mycket genom åren. När vi återställer kanalprofilen lägger vi tillbaka mycket av det material som har rasat ner och bygger en ny kanalbank med erosionsskydd som består av två fraktioner sten. Längst in mot kanalbanken lägger vi ett 200 millimeter tjockt lager med 0–150 och utanpå det ett halvmeter tjockt lager med 150–450, säger Stefan Ljungblad.
Det yttre lagret ska ta första smällen från vågorna, ta upp energin från vattnet innan det når det inre filtret och därmed skydda från erosion.
− Det funkar väldigt bra och är en metod man har provat fram under många år. Man har jobbat med stenfraktioner på ungefär det här sättet ända sedan 1840, men på den tiden högg man fram det för hand, säger Stefan Ljungblad.
Tätning av kanalbankar
Den 1 oktober 2020 påbörjades två stora renoveringsprojekt; återställning av kanalprofilen i Söderköping och renovering av kajen vid Motala verkstad. I Söderköping visade mätningar att det fanns ett tydligt behov av renovering för att uppfylla kraven i dammsäkerhetslagen som uppdaterades 2014.
− Vi förstärker hela kanalbanken från slussen, de första 250 meterna på södersidan. Det har läckt en del vatten genom kanalbanken direkt efter slussen österut och där tätar vi med bentonitmatta. Det är helt miljövänligt och ett superbra tätningsmaterial som i princip inte släpper igenom någonting, säger Stefan Ljungblad.
Även kajen vid Motala verkstad var i stort behov av renovering. Stefan Ljungblad berättar att kajen har varit i så dåligt skick att den har varit avstängd under några år. Den fanns risk att den helt enkelt skulle rasa ihop. Nu byggs bland annat en 230 meter lång stålspont med offeranoder i magnesium som ska öka livslängden betydligt.
− Utan de särskilda insatserna håller sponten i 100 år. Nu hänger vi på magnesiumanoder som vi byter vart tionde år och kontrollerar vart tredje år. Så länge det underhållsarbetet sköts blir livslängden på sponten i princip oändlig, säger han.
Foto: Göran Billeson
Tidsenligt och långsiktigt
De flesta entreprenörerna kommer från området kring Göta kanal och Stefan Ljungblad har märkt ett stort engagemang hela vägen.
− Många ser en stolthet i att jobba åt Göta kanal. Man sätter en ära i det och gör ett fantastiskt jobb. Det är svåra projekt – inga dussinjobb någonstans.
Tack vare det femåriga renoveringsprojektet får Göta kanal en nödvändig nystart. Stefan Ljungblad beskriver det som en växling från reaktivt underhållsarbete till att man nu ligger steget före och gör saker i rätt tid, i rätt ordning.
− Det är den absolut billigaste investering man kan göra. Nu har vi järnkoll på underhållsverksamheten och förebyggande arbete som behövs. Vi är måna om att bygga tidsenligt och arbetar hela tiden långsiktigt. Göta kanal 2.0 har en viss eftersläpning med projekt till slutet av 2022 skulle jag tippa, det finns ett antal projekt kvar, men säkerhetsmässigt är kanalen på banan igen, säger han.
Projektet Göta kanal 2.0
Bakgrund: Det mest omfattande renoveringsprojektet i Göta kanals historia med drygt 120 delprojekt. AB Göta kanalbolag, med svenska staten som ägare, renoverar stora delar av kanalen som anpassas till gällande dammsäkerhetslag.
Projekttid: 2016–2020
Investering: Cirka 500 miljoner kronor
Finansiär: Svenska staten
Källa: www.gotakanal.se
Göta kanals historia i korthet
Initiativtagare: Baltzar von Platen
Byggår: 1810–1832
Sträckning: Från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken. 190 kilometer lång med 58 slussar. 87 kilometer av sträckan är grävd kanal.
Kostnad att bygga: Nio miljoner riksdaler, vilket motsvarar cirka 12,3 miljarder kronor i 1995 års penningvärde.
Arbetsstyrka: 58 000 indelta soldater deltog i arbetet och gjorde sju miljoner dagsverken. Ett dagsverke motsvarade tolv timmar. Den krävande grävningen genomfördes huvudsakligen för hand med plåtskodda träspadar. Utöver grävningen sprängde man bort 200 000 kubikmeter berg och transporterade bort åtta miljoner kubikmeter jord.
Källa: www.gotakanal.se
Pär Andersson
Frilans