använd ej" /> Grunden till Vattenfalls största vindkraftspark på land är lagd - Entreprenadaktuellt

Grunden till Vattenfalls största vindkraftspark på land är lagd

Bygget av Vattenfalls största landbaserade vindkraftspark med 84 vindkraftverk är i full gång. I november färdigställdes det sista fundamentet. – Det känns stort att anläggningsentreprenaden nu kommit till en slutpunkt, säger Kristoffer Arnqvist på Vattenfall.

 

Arbete med anläggning av ett gravitationsfundament. Till 15 av de 84 vindkraftverken i projektet används gravitationsfundament. Till de övriga används olika varianter av bergsförankrade fundament. Foto: Skanska


Vindkraftsparken består av två områden, Blakliden med 50 vindkraftverk i Åsele kommun och Fäbodberget med 34 vindkraftverk norr om Fredrika i Åsele och Lycksele kommuner. Byggnationen har pågått sedan 2018. Under sommaren 2021 ska de 84 tornen och turbinerna resas och monteras, och 2022 ska vindkraftsparken driftsättas. Verken kommer årligen att kunna producera el till cirka 220 000 svenska hushåll. Peab är totalentreprenör för anläggningsentreprenaden.

Projektområdet är stort, mellan de yttersta turbinerna kommer det att vara åtta mil. 200 hektar skog har avverkats och sju mil väg har byggts. Vid varje fundament har en kranplan på en halv hektar anlagts.

− Det går åt mycket material till 84 fundament och 84 kranplaner. Vi har använt nästan 700 000 ton bergmassor som vi har tagit ur lokala täkter som etablerats inne på projekt­områdena. Vi har kört 25 000 transporter, säger Vattenfalls Kristoffer Arnqvist, som varit ansvarig för anläggningsentreprenadkontraktet och nu går in i rollen som byggprojektledare.
 

Kristoffer Arnqvist, ansvarig för anläggningsentreprenaden och byggprojektledare på Vattenfall, med ett bergsförankrat fundament bakom sig.

Olika typer av fundament

Vid grundläggning av vindkraftverk på land används generellt antingen gravitationsfundament eller bergsförankrade fundament. Det finns i sin tur två varianter av gravitationsfundament och tre olika bergsförankrade. Alla fem fundamentstyper har använts vid byggnationen av vindkraftsparken vid Fredrika.

− Enkelt förklarat är de olika typerna av bergsförankrade fundament anpassade för olika djup från marknivå ner till berg. Den minsta kräver en volym på cirka 20 kubik betong, den andra i storleksordningen förbrukar cirka 65 kubik och den största 120-130 kubikmeter betong. Den första typen använder man när man i stort sett har berg i dagen och den största bergsförankrade typen använder man vid ner till fyra meters djup, säger Kristoffer Arnqvist.

Tolv meter långa stag förankrar fundamenten i berget. Till den minsta typen används 40 stag med en diameter på 60 millimeter. Till den största varianten används 24 stag med en diameter på 72 millimeter, så kallade FatBars. På det största bergsförankrade fundamentet och på gravitationsfundamenten används en undergjutning under tornet. På de två minsta bergsförankrade fundamenten läggs en adapterplatta ovanpå betongen.

− Man kan säga att det är en tjock stålring som tornet står på. Till den minsta och näst minsta typen av bergsfundament är adapterplattan tolv centimeter tjock och 86 centimeter bred. Ankarstagen som går ner i berget fästs i ytterkanten av den ringen. Syftet med adapterplattan är att ta upp last­erna från tornet och sprida ut dem. Plattan blir övergången från tornet till berget, säger Kristoffer.

Av de 84 fundamenten är 69 bergsförankrade. Till de minsta bergsförankrade fundamenten används två ton armering.

− Det är egentligen otroligt hur lite armering som går åt till ett fundament som ska klara så massiva laster, men det är tack vare att man kan grundlägga på berg, säger Kristoffer.
 

Vy över en del av projektområdet på Fäbodberget. Vattenfalls preliminära livscykelanalys av vindkraftparken visar på ett lågt koldioxidavtryck, cirka sex gram CO2/kWh. Genomsnitt för Vattenfalls vindkraft i Norden ligger på 12,8 gram CO2/kWh. 

Gamla metoder utvecklas

De två typerna av gravitationsfundament är anpassade för högt respektive lågt grund­vattentryck. Det går åt betydligt mer betong jämfört med de bergsförankrade fundamenten. Till ett gravitationsfundament för lågt grundvattentryck går det åt drygt 530 kubikmeter betong och till ett för högt grundvattentryck nästan 700 kubikmeter.

− För bara tio år sedan använde man närmare 1 000 kubikmeter betong till ett gravitationsfundament, konstruk­tionerna var inte optimerade. Tidigare var gravitationsfundament fyrkantiga, som en kub om man så vill. I dag är det vanligare med runda fundament med en lutning från mitten och neråt så att säga. Det optimerar åtgången på betong på ett otroligt sätt, säger Kristoffer.

Han är säker på att grundläggningsarbetet vid vindkraftsbyggen kommer att fortsätta att utvecklas.

− Vi kommer att se fler bergsförankrade fundament i miljöer där vi idag inte hade valt sådana. Många metoder för att räkna är gamla och vedertagna. De är beprövade, absolut, men det finns nya upptäckter som gör att man kanske behöver titta noggrannare på hur man räknar för att säkra de laster som kommer av ett vindkraftverk på bergs­förankrade fundament.

Vädret utmanande

Anläggningsentreprenaden har haft årliga uppehåll under vintermånaderna. Just det norrländska vädret har varit den största utmaningen hittills, enligt Kristoffer.

− Vädret är otroligt avgörande för vilket arbetssätt man måste använda för att bygga vindkraftverk i norra Sverige och för hur länge man kan arbeta. Vi har haft vinterpauser varje år från december till maj. Då ligger det så mycket snö så det blir inte lönsamt med så svår framdrift. Gjutningar är känsliga för kyla och vädret ställer till det med kvalitetssäkringen av det vi bygger.

Som mest har 170 personer varit anställda samtidigt under anläggningsentreprenaden. Att hitta människor som är beredda att jobba på en avlägsen plats under lång tid har varit en annan stor utmaning.

− Både Blakliden och Fäbodberget är belägna i glest befolkade områden med långt till sjukhus, affärer och större industrier. Det är inte alltid lätt att hitta resurser som kan jobba så i tre år, säger Kristoffer.

Anläggningsentreprenaden har trots utmaningarna gått enligt planen och Kristoffer Arnqvist är nöjd när han konstaterar att en stor milstolpe i Vattenfalls projekt är nådd.

− Det känns stort att anläggningsentreprenaden nu kommit till en slutpunkt. Det är ett stort steg mot vårt mål att möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation, säger han.

 

Vindkraftspark Blakliden Fäbodberget

Projekt: Vattenfalls hittills största landbaserade vindkraftspark som ska kunna producera el till cirka 220 000 svenska hushåll.

Vindkraftverk: 84 st

Total höjd från rotorbladsspets: 180 meter

Plats: Blakliden i Åsele kommun (50 vindkraftverk) och Fäbodberget i Åsele och Lycksele kommuner (34 vindkraftverk).

Maxkapacitet: 353 MW

Beräknad årsproduktion: 1,1 TWh

Byggtid: 2018-2022

Ägare: Vattenfall, Vestas (turbinleverantör) och AIP Management

 

Pär Andersson
Frilans

Artikeln publicerades söndag den 27 december 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste