använd ej" /> Full fart på Sveriges största hamnsanering - Entreprenadaktuellt

Full fart på Sveriges största hamnsanering

Oskarshamns hamn är en av Sveriges största källor för spridning av dioxiner. Saneringen, som är Sveriges största i sitt slag, är nu inne i mudder-fasen. 500 000 kubikmeter massor ska tas upp och läggas på täckt slutdeponi. 

Muddringen görs huvudsakligen med sugmuddring eftersom det grumlar minst. Men en begränsning med sugmuddring är att materialet som ska sugas upp måste vara ganska homogent. Muddermassorna innehåller cirka 90 procent vatten. Foto:klara sinnerstad

Historiskt har det legat många industrier runt hamnen i Oskarshamn och det är resterna från dem som nu saneras bort. Mer om det går att läsa i en tidigare artikel i Entreprenadaktuellt nr 7 från 2015. 

Anna Kinch, Oskarshamns kommun och Sara Ameloot, Envisan.

– Varje år sprids bland annat 1 000 kilo zink, 100 kilo arsenik och fem kilo kadmium från hamnens bottensediment ut i Östersjön men det var dioxinerna som fick bägaren att rinna över, säger Anna Kinch, informatör på Oskarshamns kommun. 

Dioxiner är organiska miljöföroreningar som är svåra att bryta ned och därför finns kvar i miljön och i kroppen under lång tid. 

– Oskarshamns hamn är en av Sveriges största källor för spridning av dioxiner och målet är att spridningen av samtliga miljöfarliga ämnen från sedimenten i hamnen ska minska med 90 procent, säger Anna Kinch.  

Så här ser materialet ut när det kommer ut från filterpressarna. Detta ska sedan köras till deponin.

I den tidigare artikeln beskrevs hur deponiområdet i Storskogen anlades. Nu är muddringen igång sedan i höstas. 

– Muddringsarbetet drog igång under förra året, gjorde ett uppehåll under vintern och hade en nystart i april. Det är det belgiska företaget Envisan, som är stora på muddringsjobb över hela världen, som har entreprenaden. För dem är det här ett vanligt jobb. 

Muddringen görs huvudsakligen med sugmuddring. 

– Tekniken sugmuddring är vald för att den grumlar minst. Men vi har tillstånd att

Till vänster ser man siktarna där muddermassorna från pråmen siktas. Till höger ser man en bit av en sedimenteringsbassäng. 

grävmuddra där det inte går att sugmuddra, säger Anna Kinch. 

En begränsning med sugmuddring är att materialet som ska sugas upp måste vara ganska homogent. Det får därför inte finnas några större föremål på botten. 

– Det har varit dykare i vattnet sedan midsommar. Deras uppgift är att rensa botten från skräp och stora föremål för att muddringen ska vara effektiv och driftsäker, säger Anna Kinch och fortsätter:

– Det var mer föremål än vi någonsin trott men det var mest sten. Jag hade hoppats på lite roliga saker som vi kunde ställa ut i en utställning. 

I de fem filterpressarna pressas vatten ur tills massorna är så torra att de faller ned som kakor. 

Mudderverket heter Petrus Plancius och är ett av de mindre i sitt slag. Innan det här jobbet var det på ett projekt i Dubai. 

– anläggningen har ännu inte nått sin fulla kapacitet. Det beror på bottnen och andra förutsättningar som varit mer annorlunda än vi trott men vi håller på att justera in det och hoppas att det ska kunna gå i full fart så småningom. 

Vissa förbättringar har redan gjorts. 

– Envisan tog hem och byggde om muddringshuvudet under vintern. De har förstärkt det på olika sätt och satt på grävmaskinständer. 

Det tar cirka två timmar för mudderverket att fylla pråmen Weseltje, som rymmer 1 800 kubikmeter. Sedan tar det mellan sex och åtta timmar att tömma pråmen vid den 1 500 kvadratmeter stora avvattningsanläggningen på kajen. 

– Muddermassorna som har tagits upp innehåller cirka 90 procent vatten men ska ha en torrsubstanshalt på 40-45 procent när de körs till deponin. Därför måste de avvattnas. 

Avvattnings­an­lägg­ning­en i hamnen består av flera steg. Först siktas massorna för att fånga upp grövre material sedan pumpas massorna in i två stora sedimenteringsbassänger där slammet får sjunka till botten. 

Därefter förs massorna vidare till fem stora filterpressar. På vägen dit tillsätts kalk. 

– Vi tillsätter kalk till muddermassorna för att de ska tjockna. Sedan pressas muddermassorna i kammarfilterpressarna tills de blir så torra att de faller ned som kakor. 

Nästan 40 ton i timmen av renat material kommer att produceras när anläggningen går för fullt, vilket innebär att fem till sex lastbilar i timmen kommer att lämna anläggningen vid full produktion för att köras till deponin i Storskogen. 

– Vi har delat upp deponiytan i tre sektioner och börjat lägga material på en av sektionerna. Därmed behöver vi bara rena lakvattnet från den sektionen just nu. 

När saneringen är klar kommer deponin att sluttäckas och få ett tunt jordlager där det ska växa gräs. 

Muddringen startade i september 2016 och ska hålla på i tre säsonger. 

– Envisan räknar med att avetablera i slutet av nästa sommar och tanken är att deponin ska sluttäckas år 2019, avslutar Anna Kinch. 

Saneringen i siffror

  • 500 000 kubikmeter sediment ska tas upp
  • Bland annat 100 kilo arsenik och 600 kilo bly sprids varje år från hamnens bottensediment 
  • Muddringen pågår under 2,5 år
  • Målet är att minska läckaget av miljögifter från sedimenten med 90 procent
  • Pråmen Weseltje rymmer cirka 1 800 kubikmeter massor
  • Muddermassorna som tas upp innehåller cirka 90 procent vatten
  • Utsläppet av renat vatten från anläggningen är cirka 4 200 kubikmeter per dygn
  • Cirka 30 000 provtagningar kommer att utföras av projektets miljökontrollanter under projektet

Klara Sinnerstad
Klara Sinnerstad
Tel: 019-16 64 65
E-post: klara@entreprenadaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 30 maj 2017

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste