KRÖNIKA: CE-märkning, vad är det som gäller för dig som maskinentreprenör?
Roberth Jonsson driver konsultföretaget Zatisfy, som stöttar och coachar företag kring CE-märkning och maskinsäkerhetsfrågor. Här reder han ut en del av de vanligaste frågetecknen kring just CE-märkning.
CE-märkningen (den klassiska symbolen CE) kan man se på de allra flesta apparater och prylar som du har i hemmet och på arbetsplatsen. Det är en garantistämpel på att den uppfyller de relevanta säkerhetskraven som gäller för just den produkten. Det finns massor av direktiv (grovt sagt lagkrav) för många kategorier, från maskiner och elapparater till fritidsbåtar och leksaker. Direktiven tar i sin tur hjälp av standarder för att ytterligare förfina kraven. Det som är framförallt intressant för läsarna av denna tidning är absolut maskindirektivet så vi fokuserar där.
Hur är maskindirektivet upplagt?
Överst i den legala trappan sitter produktansvarslagen PAL (som egentligen säger att produkten i alla sina användningsområden och livsfaser ska vara säker) och den tar i sin tur hjälp av direktiv för att stycka upp de väldigt generella kraven i delar. Maskindirektivet är självdeklarerande, vilket innebär att tillverkaren av maskinen själv sätter sitt CE-märke på maskinen och skriver EG-försäkran och garanterar att maskinen uppfyller alla relevanta krav.
Återförsäljaren har också krav på sig
När du som återförsäljare köper en maskin och distribuerar den till slutkund så har du ett ansvar att kontrollera att du får bruksanvisning och EG-försäkran samt att CE-märket sitter på produkten. Sällan skickas dock maskinen direkt vidare till slutkund utan det är ofta en del extrautrustning som tillkommer och här börjar en slags balansgång som gör att vi måste backa till vad syftet är med CE-märket. CE-märket används ytterst för att kunden ska veta att man gjort allt som står i ens makt att se till att produkten är säker. Gör man som åf en ändring på maskinen kan man orsaka att t.ex. bruksanvisningen inte längre är relevant och då måste man även göra åtgärder här.
Har jag också krav på mig som slutkund?
Ja absolut. Det handlar återigen om att produkten ska vara säker så t.ex. service och underhållsinstruktioner måste följas. Det kan t.ex. vara så att man hävdar att en viss komponent ska bytas ut efter 5 år och det kan bero på att man i sina beräkningar insett att komponenten, även om den förmodligen kan hålla längre, inte har tillräckligt bra tillförlitlighetsdata för att få säkerhetsberäkningarna att gå ihop.
Sen finns det förstås ibland ett behov eller vilja att göra ändringar på sin maskin och här ska man passa sig ganska mycket. En skopa ska inte vara CE-märkt så där är inte problemet men om du börjar svetsa, skruva, bända i din entreprenadmaskin kan det bli svettigt. Det finns exempel på dödsolyckor som varit till följd av att man skruvat bort skydd som ”varit i vägen” och händer det så är det inte tillverkaren utan den/de som utfört ändringen som är ansvarig. Du som äger en entreprenadfirma är ansvarig för att se till att den maskin som era anställda använder fortsätter vara säker.
Men jag som förare är väl kravlös?
Nja, inte riktigt. Visst, sällan åker man dit som förare vid en olycka (om man inte varit grovt oaktsam) men samtidigt är du ju i riskzonen och det är ganska enkelt att tänka sig in i en situation där man varit förare av en maskin som orsakat en (döds-)olycka. Otrevligt. Så det som hamnar på dig som förare är att följa underhållsinstruktioner, kontrollera att bruksanvisningen stämmer, påpeka felaktigheter och brister och framförallt inte vara rädd att lyfta saker som verkar vara farliga.
Så vad får jag egentligen göra på min maskin?
Detta är förstås inte så enkelt att svara på men det grundläggande är ju återigen att produkten ska vara säker (enligt PAL). Så i grunden är ju att man måste göra en riskbedömning på det som ska göras för att veta om det är okej. Ändrar man maskinen så att t.ex. bruksanvisningen inte gäller längre så behöver den uppdateras eller förändras, jämför med att t.ex. byta spakar i en grävmaskin från originalhandtagen. En mindre ändring gör inte att hela CE-märkningen på maskinen upplöses men för just den ändringen du gör så måste du ta fullt ansvar. Så, summan av detta är att det finns en viss frihet att göra ändringar på din maskin så länge som maskinen i efterhand är lika säker som tidigare. Att ta bort skydd för att ”underlätta” hanteringen är som sagt ett big no-no.
Vad betyder allt detta?
CE-märkning är ingen rocket-science direkt men det kräver en struktur och förståelse för bakomliggande orsaker. Om man hela tiden kommer ihåg att syftet är att produkten ska vara säker så är det lite enklare. Det finns möjligheter att göra ändringar på sin maskin utan att ”bryta CE-märkningen” men det kräver att man vet var man gör och att ändringen inte innebär en farligare maskin. Jag föreslår att man inte hastar in i något ”ändringsprojekt” utan hellre frågar en gång för mycket än att man ska vara osäker. Det finns såväl arbetsmiljöverket liksom många konsultföretag som specialiserat sig i området som man kan vända sig till för att få mer klarhet. Se inte CE-märkning som ett hinder till kreativitet utan som en möjlighet att ha en säker arbetsmiljö!