Från leråker till fast underlag med hjälp av aska

Vid Östersunds solpark har en leråker förvandlats till en 700 kvadratmeter stor parkeringsplats med hjälp av aska. Restprodukten från Jämtkrafts kraftvärmeverk som producerar ungefär 7 000 ton aska varje år. 

Askan från fjärrvärmeverket ser ut som jord när den schaktas ut. När den sedan fuktas med vatten härdar den och blir hård som betong men askan blir samtidigt elastisk vilket gör att den står emot tjälskott. Foto: Daniel Ivarsson.

— Askan vi använder är ett fantastiskt material. Den härdar likt betong när den fuktas med vatten, den får faktiskt samma kemiska bindning som cement. Trots att konstruktionen blir väldigt hård så blir den även seg, denna seghet tillsammans med egenskapen att isolera gör att konstruktionen står emot tjälskott, säger Daniel Ivarsson på Jämtkrafts bränsleavdelning.

Daniel Ivarsson ser stor potential i användningen av aska i anläggningsarbeten men att långa ansöknings- och tillståndsprocesser gör att den inte används i så stor omfattning. Foto: Kai Lundin.

Han har under lång tid arbetat med aska och följt forskningen inom området och är bland annat delaktig i Askprogrammet som ligger under branschens forsknings- och kunskapsföretag Energiforsk. Jämtkraft har inom ramen för forskningen byggt två pilotvägar inne på området vid kraftvärmeverket och nu senast på den 700 kvadratmeter stora parkeringen vid Östersund Solpark.

— Återvinning av material är högaktuellt idag och där är aska är en bortglömd resurs. Forskningen visar att aska som blir kvar efter förbränningen i kraftvärmeverket är ett bra konstruktionsmaterial som kan ersätta andra råvaror som grus vid vägbyggen samt andra anläggningsarbeten, säger Daniel Ivarsson.

Kraftvärmeverket i Östersund producerar omkring 7 000 ton aska per år. En liten del, 300 ton, kommer från eldning av grot och är så pass näringsrik att den kan återföras till skogen. Den största delen aska från kraftvärmeverket, cirka 6 700 ton, är dock aska som inte återförs till skogen. Den blandas för närvarande med rötslam och används som täcknings- och konstruktionsmaterial på soptippen. Att använda aska som konstruktionsmaterial är ett sätt att hushålla med resurser men det kan också vara ett sätt att utveckla nya affärsmodeller. Istället för att betala deponiavgifter kan det finnas utrymme att finna avkastning för askan.

— Askan är en alldeles för bra resurs för att inte användas i större omfattning. Jag arbetar vidare med att finna nya användningsområden för den, säger Daniel Ivarsson.

Daniel Ivarsson ser att det idag finns behov av aska vid exempelvis vägbyggen men att tillståndsprocessen tar för lång tid.

— Vi har aska, vi har kunskapen och det finns många som är intresserade av att bygga med aska. Problemet är att det tar tid med både anmälan och tillstånd, och den tiden har man inte alltid när man ska bygga en väg, säger Daniel Ivarsson.

När askan lagts ut och packats med vägvält täcks konstruktionen med grus så att man får en yta som kan underhållas och belastas utan att askans yta blottläggs samt att risken för askdamm förebyggs.
Foto: Kai Lundin.

Ann-Louise Larsson
Ann-Louise Larsson
E-post: redaktionen@entreprenadaktuellt.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 24 oktober 2019

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste