AI kan göra kranlyft säkrare

NCC testar i unikt projekt i Uppsala hur AI kan bidra till att göra kranlyft säkrare. Tekniken som bygger på monitorering med hjälp av kameror är relativt enkel, men kräver avancerad mjukvara för att fungera.

NCC testar hur AI kan göra kranlyft säkrare i ett unikt samarbetsprojekt med bland andra Microsoft. Foto: NCC

Genom åren har NCC utvecklat effektiva rutiner för att öka säkerheten på en byggarbetsplats, men den mänskliga faktorn kvarstår alltid som en risk som behöver hanteras. Testet vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala har visat att det både går att upptäcka, och i förlängningen också varna, medarbetare som befinner sig under hängande laster eller är på väg in i en riskzon.

– Vi har många idéer om hur våra byggarbetsplatser kan göras smartare med hjälp av teknik men oftast behöver vi samarbetspartners för att klara våra utmaningar. Så även i detta fall. Testerna av digitala skyddsbarriärer ger oss värdefull kunskap om teknikens möjligheter och en bestående insikt om vilka framsteg vi kan göra om olika slags aktörer samarbetar, säger Claes Henschel, ansvarig projektledare på NCC.

Projektet sker i ett unikt samarbete mellan NCC, Microsoft, ARROW, Sigma och Edins Byggkranar.  Nyutvecklad teknik testas för objektidentifikation bland annat. Tekniken som bygger på monitorering med hjälp av kameror är relativt enkel, men kräver avancerad mjukvara för att fungera. I det här projektet har Microsoft tillhandahållit den molnbaserade tekniska plattformen och varit länken mellan NCC och Microsofts partners med specialistkompetens.

– Tillsammans med våra kunder och samarbetspartners arbetar vi aktivt med innovation och uppkopplade lösningar. I vår satsning på byggbranschen är hälsa och säkerhet ett område där vi ser hur man med hjälp av modern teknologi kan hitta nya lösningar. Samarbetet med NCC har hjälpt oss att förstå både fysiska villkor och de säkerhetsutmaningar som råder vid en byggarbetsplats, insikter som gjort att vi kunnat stötta på ett bättre sätt, säger Annica Wallenbro Stojcevski, Business lead Data & AI på Microsoft.

Fakta: Så funkar det
Kameror fästs vid bommen på tornkranen och samlar in bilder som bearbetas i en dator placerad i kranhytten. Datorn identifierar personer, fordon och krankroken. All databearbetning görs i kranhytten för att omedelbart varna kranföraren och eventuella människor på marken. Ett definierat område under bommen avgör om personer och fordon befinner sig inom ett larmområde eller ej. Ingen individ går att koppla till det insamlade materialet för att inte inkräkta på den personliga integriteten.

Ann-Louise Larsson
Ann-Louise Larsson
Tel: 019-16 61 30
E-post: ann-louise@entreprenadaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 13 november 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste